Igår när jag kom hem fanns det ett brev från sjukhuset bland posten. Hjärtat började bulta och jag kände att hjälp nu är det dags. Jag blev darrig och kallsvettig, och kände att det var både läskigt och skönt. Men det var bara en kallelse till mammografiundersökning. Ändå lite lättad. Vill inte ha någon operation nu i jul. Jag vill slippa alla besvär som blir när man är nyopererad under julledigheten.
Jag startade den här bloggen strax efter att jag fått besked att jag har myom. Läkaren sa helt odramatiskt att det bästa jag kunde göra var att operera bort min livmoder. Chockad gick jag hem och försökte få fram fakta på nätet. Här samlar jag fakta om myom och skriver om mina egna erfarenheter. Du får gärna fråga, kommentera eller berätta om sånt som har med detta ämne att göra.
fredag 30 november 2012
söndag 11 november 2012
Väntan
Just nu går vardagen i stilla lunk. Det händer med andra ord ingenting på myomfronten. Jag har ingen aning om när det kan tänkas dimpa ned en kallelse från sjukhuset. Just nu är myomet ganska stilla också och jag känner mig ganska normal. Svullnaden i magen har gått ned och senaste mensen var faktiskt helt uthärdlig. Det är då jag börjar undra om det verkligen är behövligt att operera sig. Kanske bara stå ut en tio år till så är det över sedan. För i och med klimakteriet så minskar myomen och mensen försvinner ju. Men vid närmare eftertanke så är ju tio år en ganska lång tid.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)